Koncernlån - Definition, exempel, hur det fungerar?

Vad är koncernlån?

Koncernlån är det belopp som lånats ut eller förskott som ges av ett företag (i en grupp av företag) till ett annat företag (i samma grupp av företag) för olika ändamål, inklusive för att hjälpa det lånande företagets kassaflöde eller för att finansiera anläggningstillgångar eller till finansiera det låntagande bolagets normala affärsverksamhet, vilket ger upphov till ränteintäkter till det lånande företaget och räntekostnader till det lånande företaget.

Förklaring

• Ett lån behandlas som ett koncernlån endast när låntagaren och långivaren tillhör samma grupp av företag. Här kallas båda enheterna som närstående enheter eller närstående parter.
• Det används som en teknik för hantering av kassaflöden av chefen för holdingföretaget eller gruppföretaget.
• Säg, en enhet stöter på förluster och ett annat företag har enorma kassaflöden med lägre kontantkostnader. Ledningen för cash-crunch-företaget kan bestämma det lån som tas från det överfinansierade företaget.
• Räntorna drivs av avtal mellan parterna. Tenoren, betalningsmetoden, betalningsfrekvensen och allt annat avtalas endast enligt avtalet.
• Detta hjälper i grunden till att undvika spreadar som intjänas av banker och att hantera kortfristig finansiering för relaterade företag.

Hur fungerar det?

• Innan lånet inleds sker efterlevnad av bolagsrätten av både enheterna (dvs. långivare och låntagare). Grundläggande godkännandedokument görs och sedan delas de faktiska kassaflödena mellan varandra.
• Avtalet anger vanligtvis lånets löptid. Det görs dock normalt för kortfristig ekonomi, dvs för att finansiera det företag som har en kontantkris.
• Å andra sidan kan få företag också ingå långfristiga låneavtal enligt behov.
• I något av fallen krävs låneavtal för företagens efterlevnad och skatteöverensstämmelse.
• I många företagsenheter har vi idag konceptet med treasurycentra där de kontantrika företagen sätter in sina obefintliga överskott i statskassan, och samtidigt tar de kontantfattiga företagen ut saldot enligt krav. Ett sådant skattkammare görs ofta med kontrollmålet på plats.

Exempel på koncerninterna lån

Låt oss ta ett exempel.

Låt oss ta en titt på beräkningarna mellan företagslån:

Förklaring:

• Det lånande företaget kommer att presentera 9,2 miljoner dollar som räntekostnad och 150 miljoner dollar som ett lån från en närstående i sina konton. Det kommer också att lämna upplysningar i sina anteckningar till konton avseende nämnda transaktion.
• Kreditgivarföretaget kommer att visa 9,2 miljoner dollar som ränteföretag med 150 miljoner dollar i förskott till närstående parter. Den kommer att tillhandahålla relevanta upplysningar som föreskrivs i redovisningsstandarderna.

Skäl till koncerninterna lån

• Stödja verksamheten i enheten i en grupp som har lägre kontantresurser eller som inte kan skaffa finansiering genom en bank eller annan institution.
• För att mångfaldiga affärsenheterna för koncernenheterna genom en investeringsmekanism.
• För att spara tid och ansträngningar (dvs. dokumentation, uppföljningar, betalningsplan etc.) på finansieringen från finansinstituten.
• För att spara på de spreadar som bankerna tjänar.
• För att förbättra den låntagande enhetens finanser.
• Att avskräcka externa kommersiella lån och att uppmuntra inhemska lån inom själva gruppen. Det sparar valutakursvinster eller -förluster.
• Att hjälpa den lånande enheten att fokusera på huvudaffären snarare än att fokusera på ekonomidelen.
• Andra orsaker kan vara inköp av anläggningstillgångar eller avancerade maskiner eller omorganisation av hela enheten eller rörelsekapitalhantering.

Utmaningar

• En av de största utmaningarna är att hantera skatteeffekterna av koncerninterna låneavtal. Skattemyndigheterna kräver att lånet hanteras enligt de marknadsdrivna räntorna, dvs till armlängdspris. Om armlängdspris ifrågasätts av skattemyndigheterna kan långivaren såväl som låntagaren hamna i problem med skatteböter, intressen eller allvarliga kostnader. Således verkar det enkelt för två företag att byta ut beloppen på en bråkdel av sekunder, men att hantera skattefronten är inte så lätt vid koncernlån. Tillfredsställa skattemyndigheterna angående baserosion och vinstförskjutning, kräver expertis.
• Brist på dokumentation kan leda till att lånet behandlas som en investering av en enhet i en annan. Nu har detta allvarliga skattekonsekvenser än den bara utlåningsdelen. Dokumentation av lånearrangemanget är därför också en tuff uppgift att hantera.
• Normalt görs koncerninterna låneavtal för att undvika bankspreadar. För att utvärdera resultatet av arrangemanget handlar vi om de två sakerna. Det första är besparingar på grund av undvikande av bankspreadar, och det andra är de administrativa kostnaderna i arrangemanget. Om den förstnämnda överstiger den senare är avtalet lönsamt. Men om den senare överstiger den första, finns det möjlighet till oinbjudna problem.

När är de användbara?

Koncernlån kan ses som användbara i följande scenarier:

• Företag är inte skyldiga att bevisa sin kreditvärdighet till den närstående enheten i gruppen.
• Detta säkerställer ett lättare flöde av medel jämfört med institutionella lån från bankföretag.
• Dessa lån finns tillgängliga genom att klicka på muspekarna med förbehåll för dokumentationshinder.
• Flexibiliteten i återbetalningsvillkoren och andra villkor kan överenskommas mellan enheterna och skattemyndigheterna har normalt inget problem med lånets löptid.

Koncernlån kontra kapitaltillskott

Koncerninterna lån		Kapitalbidrag
Lån ges av en närstående enhet till en annan närstående enhet i samma grupp.		Dessa är investeringar från en enhet till en annan enhet.
Långivaren tjänar ränteintäkter.		Långivaren tjänar utdelningsintäkter från det investerade företaget.
Det utlånande företaget förvärvade positionen som ”finansleverantörer” och inte ägare.		Investor förvärvar positionen som ägare i det investerade företaget.
Avkastningen säkerställs i avtalet och måste betalas med finansregeln.		Avkastningen är inte säkerställd och det beror på vinsterna i det investerade företaget.
Skatteöverensstämmelse är strängare.		Överensstämmelse med regler är strängare.
Långivaren deltar inte i det lånande företagets verksamhet.		Långivaren har rätt att delta i det lånande företagets verksamhet.
Det ökar det lånande företagets skuldsättningsgrad.		Det minskar skuldkvoten.
Långivaren förvärvar inga särskilda rättigheter från det lånande företaget annat än åtagandet att betala ränta i tid.		Investeraren kan förvärva särskilda rättigheter såsom förmånsutbetalning av utdelning.

Slutsats

Även om koncerninterna lån behandlas som tillgångar och skulder i respektive enhet, måste dessa saldon elimineras vid tidpunkten för koncernredovisningen. Liksom andra lån är det låntagande företaget skyldigt att återbetala huvudbeloppet i slutet av lånetiden. Företagen kan inte neka sådana betalningar, eftersom en sådan förnekelse kan ha allvarliga skatte- och regleringsmässiga konsekvenser för båda enheterna. För att avsluta är de främst avsedda för kortfristig finansiering, och därmed gör uppgörelser inom samma tidsram jobbet lätt.